Betraktelser
Här delar vi betraktelser som vi hoppas ska ge näring och riktning för färden.
Att hoppas på Gud. Betraktelse av Bengt Jörnland den 29 mars 2020
"Hoppet står till ett framgångsrikt smittskydd."
"Vi lever på hoppet att vi ska kunna genomföra våra höstarrangemang."
Rubriker från svenska tidningar den senaste tiden, som uttryckte hopp kring medicin och idrottsliga evenemang. Vi hoppas på förändringar eller på att någon ska komma till vår undsättning. Hoppet är en avgörande kraft.
Om vi inte längre kan hoppas, slocknar något livsviktigt inom oss. Vi kan bli fråntagna mycket av det vi har, kan förlora delar av vår hälsa, kanske vårt arbete eller annat som gett oss stabilitet. Ändå fortsätter människan att hoppas. Vi önskar så starkt att det ska gå bra. Hoppet är det sista som dör. Frågan är bara vad eller vem vi hoppas på.
Det är klart att många just nu hoppas att de medicinska experterna ska bedöma coronautbrottet klokt. Klart att många av oss hoppas att våra politiker ska fatta genomtänkta beslut så att den ekonomiska krisen inte blir för långvarig. Många hoppas att just de inte ska drabbas av arbetslöshet eller smitta.
Folkhälsomyndigheten eller regering kan göra en del, visst kan de det. Men det är inte tänkt att vi på ett avgörande sätt ska hoppas på expertis eller regering. Det är inte tänkt att vi ska lägga vårt liv i folkhälsomyndighetens händer.
Vi människor är skapade av Gud, vi har vårt ursprung i honom och längtar hela tiden tillbaka till nära relation med vår skapare. Bibeln säger att Gud har skapat vår värld, att han fortfarande håller hela världen i sin hand. Bibeln upprepar gång på gång att Gud råder över himmel och jord, och inbjuder oss att lita på Honom. Vi uppmanas att lägga vårt liv i hans händer.
I Psaltaren står det: Bara hos Gud finner jag ro, från honom kommer mitt hopp... Du är mitt hopp, o Herre min Gud, min trygghet ända från min ungdom.
Människor, för flera tusen år sedan, berättar i psalmerna att de provade att lägga sina liv i Guds händer. De levde med många utmaningar och stor osäkerhet. Det fanns inte livförsäkringar, pensioner eller vaccin att ta till. Men de lärde känna Gud som en klippa att hoppas på mitt i stormen. En annan psalm säger: Hoppas på Herren! Var stark, fatta mod och hoppas på Herren.
På många sätt kan vi vara tacksamma att vi inte levde när dessa texter skrevs. I en tid med nästan obefintlig sjukvård och med så många faror som vi inte ställs inför idag. Vår värld har blivit så mycket bättre sedan dess.
Men samtidigt har människorna bakom dessa texter något viktigt att lära oss. De fick möjlighet att på allvar prova vad det innebar att hoppas på Gud. De hade inga socialförsäkringssystem att lita till. De fick kasta sig i hans famn och upptäckte att Gud tog emot dem. De hoppades på Honom och lärde känna en Gud som de kunde lita på. Deras ord finns för oss att läsa och prova: Bara hos Gud finner jag ro, från honom kommer mitt hopp. För att deras ord ska bli vår erfarenhet behöver vi inte bara lyssna till dem utan också sätta dem i verket. Det kan innebära att jag väntar på Hans ingripande och inte försöker att lösa en situation på egen hand. Eller att jag kommer med all min oro till Gud och ber honom att han ska bära den istället för mig.
I Nya Testamentet står det: Må hoppets Gud fylla er tro med all glädje och frid och ge er ett allt rikare hopp genom den helige Andes kraft.
Den hälsningen får vi ta med oss, så att vi i coronasmittans tid vågar hoppas på Gud.
Skriv ut
